måndag 1 april 2013

Mandag, annandag pask. Det blir lite svart att lasa utan ringar och prickar over bokstaverna men nu har jag i alla fall fatt mojlighet att lana en laptop och skriva,
Dom forsta dagarna har nere har varit fulla av aktiviteter. Vi hamtades pa flygplatsen av en valkomstdelegation pa fyra st i fargglada afrikanska klader med fantastiska haruppsattningar i form av skruvar och flator i olika komplicerade monster (sen dess har jag lart mig att de flesta kvinnor bar peruk, sa praktisk, kort har under och sa ny frisyr var dag, men huva sa obekvamt). Det visade sig att fyra av oss sju var med pa samma plan fran Amsterdam, tva svenskar och tva spanjorskor. Sen bar det ivag ut i Nairobi for att kolla pa stan. Vi var ocksa pa Nairobi museum, en stolthet att visa upp. Dar hade man garna tillbringat mer tid, spannande utstallningar om Kenyas koloniala och moderna historia, stamkultur mm, men kanske inte just den dan da vi suttit pa flyget hela natten. Sen vidtog resan upp till Nakuru som tog c:a fem timmar i en skumpig minibuss pa haliga grusvagar. Vi skulle ivag fran Nairobi eftersom man inte visste vad som vantade dagen efter da Hogsta Domstolen skulle forkunna resultatet av Odingas overklagande av valresultatet.  Det var ju hans anhangare som startade oroligheterna efter forra valet som ledde till mycket dodande,
Framme i Nakuru lamnades vi av hos vara respektive vardfamiljer. Min familj bor utanfor stan i ett litet hus omgivet av lite odlingar, fantastiskt gronsaksland och vi ater spenat varje dag. Mannen i familjen ar pastor i nagon kristen kyrka, det kryllar av dom, och tron ar stark. Men han ar nagot utover det vanliga har jag forstatt och organisationskommitteen har stor respekt for honom och ar mycket angelagna att deras vardfamiljsskap for mig ska falla val ut....for deras skull. Jag klarar mig alltid, det har dom nog forstatt, men denna man har stor respekt hos folk har jag ocksa forstatt, och hans rykte ar mycket viktigt. Jag har t om med blivit ombedd att noga tanka pa hur jag klar mig. Heltackande kladsel. Och jag som har klader med for afrikansk varme. Man far improvisera och anvanda jeansen hela tiden. Mannen ar mycket svar att kommunicera med, han ar mycket djupt religios och ber hela tiden. Det ar inte speciellt varmt, vi ar uppe i hoglanderna, och det ar svalt och skont, svensk sommar....eller forsommar. I huset finns flera rum, familjen har fem barn men alla ar vuxna och utflugna. Tre av dom ar hemma nu over pask sa det ar liv i huset. Det finns ocksa en 20-arig slakting boene har, hon lamnar nastan aldrig koket och verkar ha det som sitt ansvarsomrade i vantan pa att familjen ska hjalpa henne med skola. I koket finns tva sma koleldstader dar man varmer vatten, Vatten samlas i regntunna ute. Ibland finns det lite vatten i kranen. Det finns ett litet utrymme dar man kan tvatta sig genom att hamta lite vatten i en balja. Borsta tanderna gor man i vardagsrummet dar det finns en liten vask i ett horn. Det finns en toa ocksa vilket jag ar tacksam for, det ar inte alla som har det. Familjen har ocksa en TV och den ar pa hela tiden. Framfor den sitter mannen hela tiden och ser pa fanatiska amerikanska sektliknande predikningar fran stora arenor fulla med folk. Och sa ber man tillsammans pa morgonen, fore maten och pa kvallen. Vi har ocksa nagra honor och en tupp som haller mig vaken. En av honorna strok med pa paskafton, men den hade nog varit med ett tag for den var mkt seg. Att ata kyckling ar fa forunnat och sker bara vid speciella hogtider. Annars ar det majsroror av olika slag och potatisblandningar med bonor.
I forrgar kom sa resultatet fran Hogsta Domstolen ang valet och man avslog overklagandet fran Odinga vilket innebar att Kenyatta kommer att installeras som president om tva veckor. Hela staden kokade. Folk dansade och tutade och skrek och vi fastnade i trafikstockningarna. Men det var mest gladje, ja fran halva folket alltsa. Men den andra halvan som rostade pa Odinga var anda nojda over att han accepterade valresultatet och manade folket till back to business. Ingen villa ha omval eftersom det kostar mkt. Horde pa nyheterna igar att det blev en del oroligheter i Nairobi och nagon odetorneard bomb hittades men har uppe har vi inte hort ngt om vald.
De sista dagarna har vi haft introduktion och fatt information om socialt arbetet i Kenya, kultur, stamtraditioner, politiskt och religiost liv mm mm. Imorgon ska vi alla ut pa vara respektive arbetsplatser for forsta gangen. Jag ska vara pa katolska kyrkans olika hjalpprojekt. Fran imorgon ska vi hitta och ta oss fram sjalva, tror dom. Haha. Allt ser fortfarande likadant ut. Staden har 1,2 milj inv sa dom pa introduktionen, fast jag horde nagon annan saga 700 000 och sjalv har jag last 300 000 i en bok. Man tar sig fram pa motorcykel, med tuctuc eller minibuss. Vi far se, det blir nog en av de stora utmaningarna. Nu ska jag strax aka till stan for att folja med min vardmamma till frissan. Det blir intressant. Dom andra projektdeltagarna skulle aka alla till ett hotell for att duscha, men jag satsar pa en upplevelse hos frissan i stallet. Jag borjar vanja mig vid tvagningsmetoderna har.
Nar det galler bloggen sa far vi se.......idag kunde jag lana laptop av en tjej men jag vet inte hur det blir framover. Den som kollar far se.......

1 kommentar: