Onsdag

Hej igen. Hur kan jag skriva om maten utan att namna ugali, denna forhatliga, alskade och fruktade ugali. Kenyas stolthet. Gjord pa majsmjol och vatten som kan steker i en rostfri balja medan man joxar runt den med en speciell traslev. Nagra kallar det brod, nagra kallar det majsgrot, jag skulle kalla det agot mitt emellan men synnerligen dodbakat. Smakar absolut ingenting och det kanske ar det varsta av allt. Men kenyanerna ar mkt stolta over sina ugali och ater den jamt, samtidigt som de tycks val medvetena om att utlanningar inte kan ata det, man blir knappt foreslagen att ata det. Dessutom glomde jag spenaten som natsan alltid finns med. I min forsta familj odl;ade man den sjalv. Gott gott och nyttigt.
Nu till onsdagens ovningar (jag ligger lite efter och kan inte skriva om allt sa det blir lite nerhugg har och dar).
Nunnan Margaret (dom heter ju alla det har)  som ar i "stora huset" ar den som bondar bast med socialarbetarna pa Catholic Dioce of Nakuru. Hon ringer om undrar om jag ar inne och varfor vi inte setts mer sen vi halsade forsta dagen. Mr Basil slapper allt han har for handerna inkl det samtal som pagar med en klient, for nu ar vi kallade till nunnan Margaret. Mr Basil har stor respekt for alla i "stora huset" trots att han ar chef och samordnare for socialarbetarna. Kan det mojligen ha att gora med det standigt stora behovet av finanasiering av allt som utgar ran socialarbetarteamet? Nunnan ar ganska haftig. Hon moblerar genast om i rummet nar vi kommer, sager att hon ar nobodys chef och vill inte ta emot besokare pa sin skrivbordsstol utan ska bara in likadan stol som besoksstolen sa vi kan sitta i ring pa samma niva och prata. Hon vill hora allt om aktuella sociala projekt. Hennes nunnedrakt och huvudbonad ar skirt ljust lila och det ar valdigt vackert mot hennes morka hy. Men hon berattar att hennes kladsel och krucifix kan vara avskrackande och makera avstand nar hon besoker sociala projekt. Sa da brukar hon sla ett tyg, en leso, runt hofterna och huvudet sa hon mer liknar de kvinnor hon moter. De fargglada afrikanska tygerna som kvinnor virar in sig i som en langkjol med knyte runt huvudet ar nagot som bares av de arbetande for att skydda de vanliga kladerna under.
Tillbaka pa kontoret igen ska jag presenteras for en professor, disputerad, fran Egertonuniversitete som undfervisar i psykologi och ansvarar for kontoret for student welfare. Han undervisar bl a om DSM 1V och psykologiska tester. Detta ar det narmsta jag hittills kommit mitt jobb hemma. Mental health ar inget man pratar om har annars. Synd att denna tillfallighet dok upp just nu8 och inte tidigare. Pa Egerton har jag ju redan varit och hans studenter har dessutom lov nu. Men jag far hans kort och ar valkommen att hora av mig for besok, om nu tid gives.

Pa kontoret sitter en kvinna som har underlivsproblem, har ont och har haft det mkt lange, problem i flera ar. Av beskrivningen forstar jag att hon varit pa ett privatsjukhus och fatt konstaterat atminstone cellforandringar. Nu ska man undersoka vidare och hon ska remitteras till a publiv hospital pga kostnaden. Ev har man flaggat for operation. Hon har svart att ga pga smartor. Bekymret ar pengarna. Hon har skolavgifter for barn att betala och ett av barnen har hon redan skickat ut pa gatan som gatubarn for att tigga. Jag far ater fragor av medicinsk art och jag ar noga med att tala om att jag inte ar nagon medicinare men jag berattr ocksa lite av vad jag vet om cellforandringar, aggstocksproblemm mm och uppmanar kvinnar och ta provsvaren pa allvar och forska skaffa pengar till operation om sadan rekommenderas. Teamet beslutar att ga in och hjalpa denna kvinna, i forsta hand avlasta med barnens skolgang och fa bort grabben fran gatan genom att plocka in honom i ett av projekten.Pengar till vard for henne sjalv far hon soka fran annat hall men hon far lite tips fran teamet.

Pa morgonen har Joseph och jag haft ett intressant snack igen. Han fragade om terapeutiska behandlingsmetoder i Sverige. Det hela slutade med att jag gick igenom genogram och ntverkskarta med honom och han ritade och berattade om hur han gor familjetrad sasom han lart sig i sin utbildning. Det ar roligt att prata med Jospeh, han har kunskaper och ett systemiskt tankesatt. Joseph har jobbat i teamet i fem ar, ar gift och har en fyraarig dotter.

Efter lunch aker vi ut med bilen, forst till ett stort bageri utanfor stan som drivs av indier. Indierna var har tidigt i Kenya, hitplockade av britterna som arbetskraft i samband med vag- och jarnvagsbyggen under kolonialtiden. Dom sags ha haft nodvandiga kunskaper vilket afrikanerna saknade. Indierna har ager manga av dom sma butikerna i stan, manga ar framgangsrika affarsman och dom bor i fina hus i valbargade omraden bakom hoga murar. John hade skrivit ett valformulerat brev till fabriksledningen med vadjan om att fa hamta brod med skonhetsfel som inte gar att salja, for att fordela pa barnhemm mm. Han hade tidigare fatt 30 limpor brod i veckan och bad nu om 50. Darfeter lamndade vi en sack kol hemma hos nagon, man eldar mkt med kol i samband med matlagningen. Man har en eldstad pa fotter dar man lagger kolen och i koken finns en eldplats med rokgang i ett horn. Pa gloden varmer man vatten, kokar kott mm. En del har dessutom en gasspis men gas ar dyrt och den anvands sallan.
Darefter akte vi ut i ett fattigt (ja allt ar fattigt har men det finns mer eller mindre) omdarde dar vi varit  tidigare och dar CDN driver en skola och en kyrka. Dar lamnade vi nagra sakcar med klader som kyrkan samlat i under pasken. Man far lite klader fran andra lander men mest internt. Det finns oxa manga second hand stand langs med gatorna. Ja aven nya klader blir egentligen second hand efter att ha hangt pa galgar i det skitiga dammet langs vagarna.

Jag fragade kvinnan jag bor hos om gemene man i Kenya tror pa skapelseberattelsen eller naturvetenskapen. Hon bar ju en ensamstaende fetsande kvinna som dricker en del och gar inte i kyrkan sa ofta. Men svaret var omedelbart skapelseberattelsen, allt annat ar otankbart.

Igar morse kom vi i9nte ivag hemifran, vi fick vanta tills elbolaget varit dar och installerat en ny matare. Nancy vagade inte ha frammande hantverkare i huset nar 12-ariga dottern var hemma. Barnvaldtakter okar dramatiskt sager hon, liksom incest. Dessa brott hamnar sallan i domstol, det ar val som hemma att bevisfragan ar svar. Dessutom gor man ofta upp ekonomiskt familjer emellan. Samtidigt doms folk till fangesle for smasaker. Turid var pa rattegang haromdagen och berattade om en man som domts till fangelse for att ha stulit tomater i grannens tradgard.