tisdag 30 april 2013

Aaaaaah Zanzibar!!!

Palmer, blommande trad, gront och frodigt, milslanga vita sandstrander, turkosblatt vatten, tropisk varme,  bungalowliknande arkitektur med palmbladstak, lagsasong, lugnt, glest med folk, juicedrinkar och harliga bad. Vad mer kan man begara?
En stor kontrast fran det myllrande, folktata Kenya med avgaser, trakolsos, skrap, fattigdom och hets, men Kenya var harligt anda. Mitt Kenyaprojekt ar saledes avslutat och nu har Tanzania tagit vid. Darmed avslutar jag Kenyabloggen och hoppas Ni som last har haft noje av att hanga med pa resan.
Hakuna Matata!!

lördag 27 april 2013

Lordag och dags att avsluta projektet.

...men forst lite mer kuriosa:
Idag kom en daglonare for att stada lite hemma hos Nancy och framforallt tvatta klader. Allt tvattas for hand ute i kallt vatten. Hur det blir rent forstar jag inte men rent blir det, aven om det mesta tvattmedlet sakert finns kvar. Det ar ont om vatten och skoljning ar ingen prio. Jag lamnar ocksa lite tvatt, hon behover ju tjana en slant. Men underklader ar det helt tabu att lata nagon annan handskas med. Man blir annars valdigt skitig har, det yr ju om gruset hela tiden.

Nancy som jag bor hos nu tillhor en av dom fa som bara har akta har i sin langa svans med smaflator. Hon har sparat i fem ar. Nagon sa att haret ar det viktigaste uttrycksmedlet for en kvinna. Och frisyrerna ar oandliga och fantasifulla, oftast med peruk eller inflatat loshar. Oljan som sen smetas ovanpa sags lukta illa om det blir blott sa nar det borjar regna satter alla kvinnor pa sig en duschmossa i plast. Det ser skojigt ut.

Efter fyra veckor har sa borjar man bli ratt bra pa att "traffa halet" pa "hal i marken-toa". Jag som har ont i knaet far ju dessutom "sikta fran hogre hojd", haha.

Alla har har mobiltelefon tycks det (ja, kanske inte i varsta slummen). Dom ar billiga men linjerna ar knastriga och det ar mycket skrikande men det funkar.

Nar dom fragar efter passet pa vaxlingskontoren kan man lamna fram ett papper lite vad som helst om det har ett namn pa, bara dom skoter sin uppgift att be om det och far ngt namn att skriva.

Malaria insjuknar folk i lite da och da trots att jag nastan inte sett nagra myggor. De flesta har myggnat men inte alla. Man kan ta en intensivkur med piller om man har rad att kopa dom. Annars tror man mycket pa att att ata val som hjalp som sjukdomar, och anvanda orter.

Man tror stenhart pa manlig omskarelse som ett skydd mot HIV. Alla stammar utom en (Luo, som ar den stam som president Obama harstammar fran) praktiserar manlig omskarelse. Nagon i projektet googlade och fick fram att manlig omskarelse minskar risken for spridning av HIV med 60%.

Idag avslutas projektet. Vi ska ha en fest senare, vet inte riktigt vad det innebar men vi ska ta med ngn mat fran vara lander. Det blir artsoppa for min del, jag har lagt artor i blot igar och har mer senap och timjan. Har en burk ansjovis och tankte gora Jansson men det finns inga ugnar sa jag avstar. Dom far val roa sig med att blanda ansjovis i ngt annat.

Imorgon aker jag till Nairobi och sen vidare till Zanzibar. Jag vet inget om internetmojligheter framover. Som vanligt galler saledes att den som kollar far se...........
Ha det gott alla!!!

Fredag, sista dagen pa jobbet

Rensar min packning och lamnar bl a tva oar skor, medicin mm fvb till gaturbarnen. Koper kakor, muffins mm och samlar ihop lite smaprylar till arbetskamraterna, plataskar med mintkarameller till Veronika och Veronika, ett overblivet paskagg med Ahlgrens bilar till Josephs dotter etc. Jag tankte halla ett litet tal i em och sammanfatta vad arbetsplatsen betytt for mig den senaste manaden. Har med en lityen svensk flagga i tra pa flaggstang som kan fa pryda kontoret.

Pa vag till jobbet var det packat varre i matatun. I vanlig ordning slar jag huvudet i taket flera ganger och spracker annu en harklamma. I Matatun fore osss forsoker dom lasta in mer an vad som ar mojligt. En sista resvaska far inte plats. Den slangs upp pa taket och far ligga dar och skumpa utan faste, takracker eller kanter. Undrar hur lange den lag kvar. Jag tror jag ska packa allt viktigt i min lilla ryggsack, man vet ju aldrig var vaskan hamnar pa sondag nar jag ska aka till Nairobi.

Senare:
I dag har jag sett i verkligehten hur det kan ga till nar en av teamtes alla grupper startas. Vi akte tva timmar norrut i pickupen till ett samhalle for att traffa ngn kvinna som Basil tidigare varit i kontakt med och som skulle hjalpa honom att rekrytera prostituerade i samhallet for uppstart av en grupp dar. Syftet med grupperna ar att kunna visa pa alternativ och stotta dessa fattiga kvinnor till hopp om att det finns alternativ sysselsattning och stod. Prostitutionen ar sa omfattande och det are verkligen kvinnor i alla aldrar.
Vi lyckades inte fa tag pa kvinnan. Da stoppade Basil helt emkelt en kvinna, vem som heslt, pa vagen och berattade om sin verksamhet. Kvinnan berattde att hon var gift och att hon aldrig haft problem med overgrepp eller vald fran sin man men hon kande flera kvinnor som forsorjde sig pa att prostituera sig. Basil bad henne prata med dom och samla dom pa tisdag da han skulle komma tillbaka for information om att starta en grupp for stod till alternativ syssla. Sa sprids ryktet vidare och det gar ofta fort att rekrytera folk till grupper. Alternativ och stod ar mkt valkommet, att leva som prostituerad innebar ingen dans pa rosor, bara en knaper nodlosning ekonomiskt. En ny grupp registreras, alla gruppsammankomster maste registreras enligt lag, det ar inte helt fritt detta land fran kontroll och censur. En socialarbetare tar vid for information, ideer och alternativ syssla, gruppterapeutiska samtal, stod mm och nar gruppen ar etablerad med ngn ansvarig och klarar sig sjalv sa blir det en sjalvhjalpsgrupp.

Det var en hysteriskt rorig dag idag, sista dagen pa jobbet, med manga spontana besok, grupper och allt som skulle goras som vi inte hunnit med. Masterstudenten var tillbaka och hade samlat 28 kvinnor som utsatts for vald i relationen, i huset for sitt forskningsprojekt. Hon ville att jag skulle filma aven nasta fokusgrupp men jag hade inte tid idag.

I slutet av dagen bjod jag pa fika, lask och polkagriskarameller och kakorna. Nagra lask sag jag forsvinna ner i handvaskorna. Det ar tufft att vara fattig och man far val ta alla chanser som bjudes. Flaggan gjorde succe och fran Mr Basil fick jag ett fint betyg/rekommendationsbrev avseende mitt arbete har i teamet den senaste manaden. Jag fick ocksa en organisationsskiss over katolksa kyrkans alla projekt. Tjusigt. Tank om jag hade fatt den forsta dagen i stallet, da hade jag fattat mycket mer sista manaden.

Lite kuriosa:
Det ar inte manga jordbruksmaskiner jag sett den sista manaden, jag kan rakna dom pa ena handens fingrar, men idag nar vi korde norrut sag jag for forsta gangen nagot som liknande en skordetroska.

Det ar nu efter en manad lie lattare att ga over vagen aven om det ar laskigt varre an med alla olika fordon i olika hastigheter och vanstertrafiken. Vilket hall ska man nu titta at, och vilket hall kommer dom att vaja at?

Massajerna som saljer smycken langs med Kenyatta Avenue har nu lart sig namnen pa oss och ropar efter oss. Det ar inte sa manga musungos, vita manniskor, har i stan trots att den ar stor och de flesta volontarer m
fl ror sig runt Merica Hotell efter jobbet for att duscha och anvanda internet.

Olen ar god, Den heter Tusker och kostar oftast 13-16 kr vilket ar mycket, nastan som en hel middag.

Bjuder man nagon sa tar dom ofta det dyraste pa matsedeln. Ja, varfor int5e ta chansen. Det ar tufft att vara fattigt och livet ar ju inte rattvist.

Man vill garna ha hit fler musungos och volontarer. Det ar oftast volontarerna som far sta for aktiviteterna pa institutioner, barnhem etc. Personalen sysslar mer med overvakning och forvaring. Praktikanter ran socionomutbildning i Europa ar ocksa populara och mycket valkomna. CDN far ibland praktikanter fran Tyskland som stannar 5 manader men skulle garna ta emot socionompraktikanter fran Sverige. Ett stort barnhem jag besokt hade avtal med ett Universitet i Norge och tog en grupp praktikanter varje termin (har jag redan skrivit om detta kanske, jag hinner aldrig lasa vad jag redan skrivit.)

Mer kuriosa imorgon.....

onsdag 24 april 2013

Matatus, bistandsproblem och risken att bli ranad

Sa rullar arbetsveckan pa. Igar kom Turid fran Norge till mig pa jobbet. Hon hade inget att gora pa Probation Office (overs: "skyddskonsulenten"). Vi fortsatte vara intressanta diskussioner om bistand. Det ar inte latt att veta vad man ska gora om man vill sponsra ngnstans. Jag var haromveckan pa det bedrovligaste stallet jag sett, vilket jag nog redan skrivit om. Ett center for overgivna pojkar som drivs av kommunen/staten. Dom hade typ ingenting och man skulle vilja kopa atminstone madrasser till vaningssangarna i stal. Men sa kommer vi att prata om ifall man verkligen ska sponsra center som drivs av regering/kommun? Dom borde val fa kla skott for sin egen verksamhet. Samtidigt kan ju inte gatubarnen ra for var dom hamnar. Det ar inte latt med bistand och behoven ar oandliga. Sa det blir verkligen absurt med valloftet om laptops.
Matatus ar minibussarna som man tar sig fram met langre strackor. Det ar en alltmer pafrestande upplevelse att ta sig fram med dessa aven om det ar billigatse fardsattet, ja forutom cykel. Dom ar sa fullpackade och risken att bli rand i dom ar st5or. Och nar det regnar vilket det gor varenda dag sa blir folk hysteriska i trangseln. Beatriz fran Spanien har rakat illa ut tva ganger. I forra veckan snodde nan hennes mobiltelefon ur ytterfacket i vaskan, i minibussen. Hon upptackte det och faktade till sa telefonen flog overt hela bussen och skrek. Folk ingrep och kastade ut mannen ur bussen och hon fick sin telefon tillbaka. men igar blev hon av med sin vaska nar hon vande ryggen till pa en restaurang. Med pengar, kreditkort, glasogon, anteckningar mm sa hon ar inte sa glad. Vi lanar henne pengar sa det ordnare sig men man blir varse att man inte ska tappa koncentrationen. Det ar raiktigt otackt vid skymningen och efter kl sex ska man inte vara i stan och helst inte ute.
Hemma ar det hog mur runt huset och staport med stora reglar och hanglsas. Det ar tjocka galler for alla fonster och staldorr som lases med reglar och stora hanglas. Nar strommen gar tander man stearingljus, droppar lite stearin pa stengolvet och staller ljuset dar. Ibland hanger et klader over en stol farligt nara. Det galler att inte tanka for mycket. Jag kom pa mig sjalv att tanka pa vad som skulle handa om det borjade brinna inne. Man skulle vara chanslos. Var finns alla nycklar till alla hanglas? Man skulle inte ha en chans att komma ut.....bast att inte tanka for mycket.
Idag var jag pa en statlig myndighet for genusfragor och stod till funktionshindrade. Det lat battre an vantat allt dom berattade, men tyvarr vet jag ju att det ar skillnad mellan teori och praktik. Det gar att soka ett statligt underhall om man har ett handikapp och ar utan forsorjning eller slaktingar med pengar. Understodet ar pa 2000 shillings per manad, c:a 160:- och man kan hyra ett rum for 500, dvs 40:-. Men det ar inte manga som kanner till att detta stod finns sa det ar inte sa manga ansokningar de hanterar.

Idag ar det onsdag och vart projekt skulle egentligen sluta nasta tisdag. Men eftersom en projektdeltagare aker hem pa sondag sa har det beslutats att avslutad projektet denna helgen. Nar vi fick veta detta sa bad vi o0m lite ledigt fran jobbet och flyttade vi var safari till forra veckan vilket innebar att vart arbete har har komprimerats avsevart och ar over pa sondag. Saledes nastan en vecka extra utan planering. Mitt flyg hem gar nasta lordag. Vad gora da? Jag har bestamt mig for att forsoka aka till Zanzibar. Det ar ju hogst sannolikt once in a lifetime att vara i denna situation. Jag har ocksa raknat ut att det maste ha varit i april 1953 som mina foraldrar akte Afrika runt och tog en bat fran Mombasa till Zanzibar. Saledes aker jag dit sjalv exakt 60 ar senare......

I mandags kvall var jag ute pa nan krog med kvinnan jag bor hos och hennes kompisar. Det blev en ganska blot tillstallningar, hon dricker en del, och bara gin. Det sags att gin ar valdigt populart har och att forebliden ar engelska drottningmodern. Jag har nu ocksa hort att Margaret ar ett sa vanligt namn pga drottningens syster. Ja Elizabeth ar foralldel ocksa vanligt. Och engelska skolsystemet vill man garna ha sina barn i nar man valjer boardingschools. Det ar vfanligt att skicka sina barn pa boardingschool fran c:a 10 ars alder om man kan betala men det ar inte sa dyrt. Det anses bra for barnen att vaxa upp sa. Man ar mkt inspirerad av sin forna kolonialmakt och jag har hittils inte hort nagon namna nagot negativt om kolonisatoren.
Nu ar dom andra klara vid internet och vi ska ga och fika. Ty det regnar faktiskt inte for vanlighetens skull.....
Pa aterhorande!


måndag 22 april 2013

Safari

Jag har varit pa Safari!!! Det var saaaa fantastiskt och jag rekommenderar det till alla. Tyvarr kan dom konsten att ta ut pengar nar man ska in i nationalparkerna vilket betyder att Kenyanerna sjalva ofta inte varit dar.
Resan till Masai Mara, norra delen av Serengeti, tog hela dagen, fran tidigt morgon till sen eftermiddag. Dom sista tre timmarna gick i langsamt tempo, efter att vi hade lamnat sista samhallet och bara hade sma skumpiga grusvagar framfor oss langt ut i vildmarken. Vi var 9 i en safariminibuss, en san som man kan lyfta taket pa och sta upp i. Vi var i Masai Mara i tre dagar och akte runt bland djuren. For mellan Kenya och Tanzania kors och tvars efter hand som tipsen kom om var de sallsynta djuren setts. Det finns hur mycket gasaller, gnuer och olika sorters antiloper som helst. De som ar svarare att hitta ar sa klart lejon, leopard, noshorning, flodhast, bufflar, cheetah, elefanter mm. Vi lyckades fa se allt utom leopard. Mina favoriter ar utan tvekan girafferna, majestatiska, stiliga, sota och haftiga. Vacker pals, hallning och gang. Och helt galen kroppsbyggnad. Hur blev det sa? Aaaaaaaaah jag alskar girafferna. Manga manga sag vi.
Har kommer en lista pa djur vi sag, den ar pa blandad engelska och svenska och en del duktigt felstavat eftersom jag inte kanner till djuren:
Struts, impala,Gnu, heartbeest, topi, Thomson Gazelle, Buffalo, zebra, Giraff, lejon, jarkal, Secretary Bird, elefant, wildbeest, warthog,Giant gazelle, elaud, black bellied bustard, kobra, cheetah, velvet monkey, vultures, baboon, paradise flyctcher, striped swallow, superstrakling, lil arc chested rolle bird, tortise, flodhast, krokodil, shine, olik dik, guinea foul, oan roller odla. Och sa massor av faglar i fargglada farger, stora och sma.
Lejonen var bara nagra meter ifran oss och elefant kanske 10 m. Haftigt!!!!
Vi bodde pa en camp, i stora talt som man kunde sta rak i och som hade sangar. Forsta kvallen glomde vi dra igen dragkedjan 100% och nar vi kom tillbaka hade aporna varit darinne och levt rovare, vant upp och ner pa allt och snaskat i sig allt som gick att ata. Bl a min valinpackade macka med bruna bonor i. Vi fick sen hora att veckan innan hade dom plockat med sig en planbok fran ett talt men slangt den pa andra sidan campen, den smakade inte gott.

En kvall gick vi till en massaj-by i narheten. Det finns manga av dom har nere, det ar ju massajomrade. Har har livet statt stilla helt och man bibehaller sina gamla traditionella levnadsvanor. Dom klars sig traditionell i haftskynke och ett fargglatt tyg slangt over axeln ofta knutet i nacken. Ofta rodorange farg. Var familj har sitt tyg. Samt den tillhorande vandringsstaven att mota djuren med och balte med macheteliknande kniv och klubba. Otroligt att tiden statt stilla och denna klan lever som forr. Vi blev mkt val mottagna i byn och dom berattade om sitt liv och svarade pa alla fragor. Det fanns nagra som pratade engelska. I byn bodde 160 personer uppdelade pa 10 familjer men alla ar beslaktade pga polygami sa man far soka sig sina fruar fran andra byar. Forsta frun valjer foraldrarna ut. Vill man sen ha fler fruar sa kostar en fru 10 kor. Saledes ju fler kor man har ju fler fruar kan man ha.Varje fru bor med sina barn i ett hus som hon sjalv har byggt. Mannen ambulerar. Ett hus ar c:a 1,80 (min uppsakttning) hogt med platt tak. Vaggarna bestar av lika langa pinnar som stuckits ner i jorden. Sen tacker man med torkad godsel och vaver in fler pinnar pa tvaren och langden. Taket bestar likasa av torkad godsel. Det ar vattentatt mot regn. Dorroppningen ar mkt smal och lag sa inga djur kan komma in. Inga fonster, bara nagra kaffefatsstora runda hal som slapper in lite lite ljus. Inuti finns eldstad och flera rum som avgransas av pinnar, aven ett rum for en ko men jag missade varfor. Nar man kommer in i huset ser man inget pa nagra minuter tills ogonen vant sig vid morkret. Roken och syrebristen vande jag mig aldrig vid. Inte heller hettan. Sa oerhort primintivt. I byn fanns inget vatten, man hamtade i en back i narheten. Massajerna dricker mjolk och blod och ater kott. Man koper ocksa majs men odlar och ater inga gronsaker. Man har massor av djur, kor, far och getter. Husen ligger i en ring. Pa natten foser man in alla djuren i mitten till skydd fran de vilda djuren. De mindre, getterna och killingarna, har man en separat liten hage for darinne. Hela den stora innergarden ar saledes en enda stor godselstad och man traskar dunt i denna godsel. Massajerna bor i byn i 9 ar, sa lange haller den mot termiter. Sen byger kvinnorna en ny by som man bor i i 9 ar. Numera flyttar man inte sa langt eftersom man har en skola i narheten till barnen.
Nar vi var dar sa visade mannen oss en valkommen-dans som gick ut pa att det hoppade fram pa led samtidigt som de utstotte underliga lite groteska laten. Da och da hoppade nagon fram o solohoppade rakt upp och ner jamfota sa hogt de kunde. Detta har jag last om och dom gjorde faktiskt sa!!
I byn finns en chief som bestammer och medlar. Det finns ocksa en medicinman. Oerhort primitivt. Men jag spanade in en kvinna som minsann hade en mobiltelefon hangande i ett band om halsen. Enligt traditionen ska en massajman doda ett lejon for att anses vara en vuxen man som far gifta sig. Jag fragade om detta och da sa dom att dom numera gar ut c:a 20 st och dodar ett lejon. Med kniv. Hmmmmm....ska man tro pa att detta fortfarande sker? Och de vilda djuren som ar sa starkt skyddade numera. Det sags att det ar ok att doda en manniska som dodar ett skyddat djur.

Jag maste skriva ngt om gnuerna. Dom ar ena fula rackare som ser ut att komma fran en annan tidsalder. Man sager att dom gnuer som finns har i norra Serengeti nu ar dom som kommit lite pa villovagar. Och anda finns det massor, det bara kryllar av dom. Men dom stora massorna, c:a 5 miljoner, dom ar nu soderover i Tanzania, och kommer norrut vid den stora migrationen som alla talar om i juni eller juli. Dom ar sa manga att dom maste byta betesmarker. Da ar det mycket turister har pa safari. Nu var det mest kineser pa safari.

Men ojojoj sa mycket vilda djur det finns. Vackra, maktiga och fria.

Lake Boringo, nagra timmar norr om Nakuru.

I torsdags fick jag folja med nar nagra ur teamet skulle aka norrover pa nagra klientbesok. Deras upptagningsomrade ar mycket stort. Pa nagot satt kanns det lite markligt att lagga en hel dag och kora flera timmar for att gora nagra fa hembesok nar det kryllar av hjalpbehov pa hemmaplan, men effektivitet ar kanske inte den batsa grenen har. Sen ville Mr Basil garna att jag skulle fa se sa mycket som mojligt, han ar verkligen omtanksam. Lake Boringo ar en av de storsta sjoarna. Pa vagen dit andrade sig landskapet markant. Vi passerade ekvatorn soderifran och det blev attl torrare och varmare. Nordvastra Kenya ar ganska bergigt pa bada sidor om Rift Valley som stracker sig fran Egypten till Sydafrika. Vackert. Men i detta landet har jordbruket inte utvecklats, utsade ar dyrt sager man och fordelningen av mark en het politisk fraga. Annu har inga jordbruksmaskiner setts till och inte speciellt mycket ar uppodlat, av denna rika jord. Kor, getter och far kryllar det dock av. Vi halsade pa lite kvinnor har och dar. Former Commersial sexworkers som dom kallar dom, dvs f.d. prostituerade. De har plockats in i olika grupper och fatt hjalp med att starta nagot litet eget for att komma bort fran gatan. En liten butik eller ett stand, en lite hydda dar man lart sig sy klader eller ngt annat. Beslken fran teamet verkar funka som en bekraftelse pa att man tanker pa dom och foljer dom. Vi besokte ocksa en kvinna som bodde langt ute i buschen i en lerhydda. Man hade for nagra ar sedan fatt tips om enna kvinna. Hon kunde inte ga trots att hon var under 40. Nagra sjukdomar kunde inte forklara detta utan Mr Basil pastod att han trodde det fanns ngn psyksik orsak, hon hade lamnats av sin man och farit mkt illa. Han hade gett henne ett par kryckor och en liten hacka. men inte pengar. Hon sitter nu utanfor sin hydda och slar sonder smasten till annu mindre stenar med sin hacka. Hogarna med smasten sljer hon sen till byggnadsmaterial till ett hotellbygge nere vid sjon. Dom sager att kvinnan fatt tillbaka sin livsgnista. Dom bruklar halsa pa henne en gang i manden dar hon sitter med sin hacka pa marken utanfor sin hydda. Hon blev stralande glad nar vi kom och innan vi akte hade det dykt upp ett 20-tal andra personer bakom buskar och kaktusar for att se vem som kom pa besok. Mr Basil pratar mkt om att ge folk ngt som ger dom mening, som far dom att vilja kampa och ta tag i nagot. Men inget som passiviserar.
Pa vagen hem stannade vi bade har och dar och lastade bilen full med gronsaker och meloner, det ar mycket billigt langt har uppe. T om med en levande hona till Mr Basil lastades in i baksatet. Den skrek som en galning nar jag tog ett foto pa en med blixt. Da skulle den bara veta att blixten var inget mot vad som vantade den hemma hos Mr Basil senare pa kvallen.
Pa vagen soderover blev vi stoppade av en massa folk runt en bil som gatt sonder. I bilen satt en hoggravid kvinna och de var pa vag till sjukhus i nasta stad. Vi fick lasta in henne ocksa och tva kvinnor som ledsagade henne fick aka pa flaket till nasta stad som lag nagra mil bort. Hon lovade att knipa och inte foda i bilen och hon holl sitt lofte.

Onsdag

Hej igen. Hur kan jag skriva om maten utan att namna ugali, denna forhatliga, alskade och fruktade ugali. Kenyas stolthet. Gjord pa majsmjol och vatten som kan steker i en rostfri balja medan man joxar runt den med en speciell traslev. Nagra kallar det brod, nagra kallar det majsgrot, jag skulle kalla det agot mitt emellan men synnerligen dodbakat. Smakar absolut ingenting och det kanske ar det varsta av allt. Men kenyanerna ar mkt stolta over sina ugali och ater den jamt, samtidigt som de tycks val medvetena om att utlanningar inte kan ata det, man blir knappt foreslagen att ata det. Dessutom glomde jag spenaten som natsan alltid finns med. I min forsta familj odl;ade man den sjalv. Gott gott och nyttigt.
Nu till onsdagens ovningar (jag ligger lite efter och kan inte skriva om allt sa det blir lite nerhugg har och dar).
Nunnan Margaret (dom heter ju alla det har)  som ar i "stora huset" ar den som bondar bast med socialarbetarna pa Catholic Dioce of Nakuru. Hon ringer om undrar om jag ar inne och varfor vi inte setts mer sen vi halsade forsta dagen. Mr Basil slapper allt han har for handerna inkl det samtal som pagar med en klient, for nu ar vi kallade till nunnan Margaret. Mr Basil har stor respekt for alla i "stora huset" trots att han ar chef och samordnare for socialarbetarna. Kan det mojligen ha att gora med det standigt stora behovet av finanasiering av allt som utgar ran socialarbetarteamet? Nunnan ar ganska haftig. Hon moblerar genast om i rummet nar vi kommer, sager att hon ar nobodys chef och vill inte ta emot besokare pa sin skrivbordsstol utan ska bara in likadan stol som besoksstolen sa vi kan sitta i ring pa samma niva och prata. Hon vill hora allt om aktuella sociala projekt. Hennes nunnedrakt och huvudbonad ar skirt ljust lila och det ar valdigt vackert mot hennes morka hy. Men hon berattar att hennes kladsel och krucifix kan vara avskrackande och makera avstand nar hon besoker sociala projekt. Sa da brukar hon sla ett tyg, en leso, runt hofterna och huvudet sa hon mer liknar de kvinnor hon moter. De fargglada afrikanska tygerna som kvinnor virar in sig i som en langkjol med knyte runt huvudet ar nagot som bares av de arbetande for att skydda de vanliga kladerna under.
Tillbaka pa kontoret igen ska jag presenteras for en professor, disputerad, fran Egertonuniversitete som undfervisar i psykologi och ansvarar for kontoret for student welfare. Han undervisar bl a om DSM 1V och psykologiska tester. Detta ar det narmsta jag hittills kommit mitt jobb hemma. Mental health ar inget man pratar om har annars. Synd att denna tillfallighet dok upp just nu8 och inte tidigare. Pa Egerton har jag ju redan varit och hans studenter har dessutom lov nu. Men jag far hans kort och ar valkommen att hora av mig for besok, om nu tid gives.

Pa kontoret sitter en kvinna som har underlivsproblem, har ont och har haft det mkt lange, problem i flera ar. Av beskrivningen forstar jag att hon varit pa ett privatsjukhus och fatt konstaterat atminstone cellforandringar. Nu ska man undersoka vidare och hon ska remitteras till a publiv hospital pga kostnaden. Ev har man flaggat for operation. Hon har svart att ga pga smartor. Bekymret ar pengarna. Hon har skolavgifter for barn att betala och ett av barnen har hon redan skickat ut pa gatan som gatubarn for att tigga. Jag far ater fragor av medicinsk art och jag ar noga med att tala om att jag inte ar nagon medicinare men jag berattr ocksa lite av vad jag vet om cellforandringar, aggstocksproblemm mm och uppmanar kvinnar och ta provsvaren pa allvar och forska skaffa pengar till operation om sadan rekommenderas. Teamet beslutar att ga in och hjalpa denna kvinna, i forsta hand avlasta med barnens skolgang och fa bort grabben fran gatan genom att plocka in honom i ett av projekten.Pengar till vard for henne sjalv far hon soka fran annat hall men hon far lite tips fran teamet.

Pa morgonen har Joseph och jag haft ett intressant snack igen. Han fragade om terapeutiska behandlingsmetoder i Sverige. Det hela slutade med att jag gick igenom genogram och ntverkskarta med honom och han ritade och berattade om hur han gor familjetrad sasom han lart sig i sin utbildning. Det ar roligt att prata med Jospeh, han har kunskaper och ett systemiskt tankesatt. Joseph har jobbat i teamet i fem ar, ar gift och har en fyraarig dotter.

Efter lunch aker vi ut med bilen, forst till ett stort bageri utanfor stan som drivs av indier. Indierna var har tidigt i Kenya, hitplockade av britterna som arbetskraft i samband med vag- och jarnvagsbyggen under kolonialtiden. Dom sags ha haft nodvandiga kunskaper vilket afrikanerna saknade. Indierna har ager manga av dom sma butikerna i stan, manga ar framgangsrika affarsman och dom bor i fina hus i valbargade omraden bakom hoga murar. John hade skrivit ett valformulerat brev till fabriksledningen med vadjan om att fa hamta brod med skonhetsfel som inte gar att salja, for att fordela pa barnhemm mm. Han hade tidigare fatt 30 limpor brod i veckan och bad nu om 50. Darfeter lamndade vi en sack kol hemma hos nagon, man eldar mkt med kol i samband med matlagningen. Man har en eldstad pa fotter dar man lagger kolen och i koken finns en eldplats med rokgang i ett horn. Pa gloden varmer man vatten, kokar kott mm. En del har dessutom en gasspis men gas ar dyrt och den anvands sallan.
Darefter akte vi ut i ett fattigt (ja allt ar fattigt har men det finns mer eller mindre) omdarde dar vi varit  tidigare och dar CDN driver en skola och en kyrka. Dar lamnade vi nagra sakcar med klader som kyrkan samlat i under pasken. Man far lite klader fran andra lander men mest internt. Det finns oxa manga second hand stand langs med gatorna. Ja aven nya klader blir egentligen second hand efter att ha hangt pa galgar i det skitiga dammet langs vagarna.

Jag fragade kvinnan jag bor hos om gemene man i Kenya tror pa skapelseberattelsen eller naturvetenskapen. Hon bar ju en ensamstaende fetsande kvinna som dricker en del och gar inte i kyrkan sa ofta. Men svaret var omedelbart skapelseberattelsen, allt annat ar otankbart.

Igar morse kom vi i9nte ivag hemifran, vi fick vanta tills elbolaget varit dar och installerat en ny matare. Nancy vagade inte ha frammande hantverkare i huset nar 12-ariga dottern var hemma. Barnvaldtakter okar dramatiskt sager hon, liksom incest. Dessa brott hamnar sallan i domstol, det ar val som hemma att bevisfragan ar svar. Dessutom gor man ofta upp ekonomiskt familjer emellan. Samtidigt doms folk till fangesle for smasaker. Turid var pa rattegang haromdagen och berattade om en man som domts till fangelse for att ha stulit tomater i grannens tradgard.